Novembertankar

 
Tiden tycks gå fortare för varje år och det känns som man inte hinner med riktigt. Sommaren är över och min kolonilott är avslutad och uppsagd.Många sköna dagar har tillbringats där men även myckt slit och jobb som tagit på min värkande kropp.Jag har hunnit få min egna lilla trädgård nu där jag kan odla och påta i rabatter och mer lagom stor att påta i.
Jag var och tände ljus och gjorde fint på gravarna till Allhelgona för mina nära och kära som inte finns med oss här nere längre. Många tankar har gått till de kära "änglarna" och saknaden blir mer påtaglig när man står där på kyrkogården. Saknaden efter min egna älskade ängel gör att det känns tomt och ensamt fast det nu gått 9 år sedan han for till Nangialia.Det är tufft att leva ensam fast jag har mina älskade barn och barnbarn. Singellivet är kanske inte det man väntat sig resten av sitt liv men lär nog så förbli känns det som.
Jag tänker mycket på framtiden och vad som komma ska. Man blir ju inte yngre tyvärr och att bli gammal och skruttig kanske inte känns så där jättekul när sinnet känns mer "alert" och ungt men men...alla kommer vi dit en dag och det rinner iväg snabbt nu tycker jag. 
Det är en tid nu som kommer med mörker och kyla och inte undra på kanske att man blir lite mer seg och trött och kanske som mig...full av tankar och funderingar om livet framåt och vad som väntar runt hörnet.
Visst... jag är lite modfälld och tankarna kanske inte är de positivaste just nu men det går upp och ner tror jag lite till mans så här denna mörka årstid.Tiden går snabbt och snart så kommer den ljusare tiden igen som tur är och sinnet kanske blir lite lättare också :) 
Avslutar med orden som kommit att bli mina visdomsord "Ta en dag i taget "  så det gör jag...tar mig en eftermiddagsfika och njuter av den :)
 
 
 
 

Kommentarer:

1 Leif:

skriven

Ja, det känns segt nu, Anni....
Men det blir väl Vår o Sommar igen, om vi har tur...
Vi får göra som du skriver, vi tar en dag i sänder nu, o nu fikar vi...*L*..!

Kommentera här: